Det ordnar alltid sig!
Om jag skulle säga ett motto som jag verkligen tror på så är det att det alltid ordnar sig.
Jag har nog bevis på det också genom saker jag varit med om i livet. Det betyder inte att det bara ordnar sig "sådär" utan att man gör någon ansträngning för det.
Jag tror man måste varit med om vissa saker för att kunna ha den här känslan för att det alltid ordnar sig. Ett exempel om en sak som jag tagít mig igenom var när jag skulle flytta till Stockholm.
Tidigare minns jag att har jag tänkt att det skulle vara orealistiskt att flytta till Stockholm, för saker man hört av andra ex: att där är det så dyrt där, där får man ingen bostad, där hyr bara folk rum,där blir folk bara lurade på kontrakt etc. Men en sak jag lärt mig är att INTE lyssna på vad andra säger eller vad dom tidigare varit med om. Vissa har otur ibland och så är det, det går inte att komma ifrån, men att undvika saker p.g.a av vad andra upplevt är det värsta man kan göra. Om det är något man verkligen vill ska man tro på det och göra det!
Jag har nog bevis på det också genom saker jag varit med om i livet. Det betyder inte att det bara ordnar sig "sådär" utan att man gör någon ansträngning för det.
Jag tror man måste varit med om vissa saker för att kunna ha den här känslan för att det alltid ordnar sig. Ett exempel om en sak som jag tagít mig igenom var när jag skulle flytta till Stockholm.
Tidigare minns jag att har jag tänkt att det skulle vara orealistiskt att flytta till Stockholm, för saker man hört av andra ex: att där är det så dyrt där, där får man ingen bostad, där hyr bara folk rum,där blir folk bara lurade på kontrakt etc. Men en sak jag lärt mig är att INTE lyssna på vad andra säger eller vad dom tidigare varit med om. Vissa har otur ibland och så är det, det går inte att komma ifrån, men att undvika saker p.g.a av vad andra upplevt är det värsta man kan göra. Om det är något man verkligen vill ska man tro på det och göra det!
Återigen till det här med att det ordnar sig..... När jag hade tackat ja till mitt första sommarjobb i Stockholm, visste jag inte vad jag hade gett mig in på! Jag har ju ingenstans att bo!? Tänk om jag inte hittar nånstans att bo!? Men jag hade i min tanke(en plan B) eftersom ett sommarjobb oftast är ca 2 månader, så i värsta fall fick det blir vandrarhem eller liknande eftersom det är en kort period. Men det ORDNADE sig.
Sedan vart det samma sak när jag hade blivit erbjuden och tackat ja till 6 månaders provanställniing, utan att ha någon bostad! Jag hade tackat ja till ett jobb, men hade ingenstans stans att bo! Verkar ju inte klokt när man tänker tillbaka.
Jag tror att man måste vara en viss person för att ta ett sådant beslut, det handlar ju om ens framtid, och alla är nog inte starka nog att kunna göra så, att först tacka ja till ett jobb, utan att ha nånstans att bo...
Likaså är jag inte orolig när jag reser nånstans, för jag vet att när man väl kommer dit så lyckas man på något sätt ta sig dit man ska etc.
Men jag har lärt mig att allt ordnar sig på något sätt, men kanske inte det sättet man tänkt sig.
Kommentarer
Trackback
